Ah, De Klassiska Bedrägerierna Fungerar Än

I SvD kan vi läsa om att en falsk polis har börjat härja i Stockholm, där han lurar folk på pengar. Det är ju ett ganska trivialt, och klassiskt, bedrägeri (con) som utförs. Den kallas “The Undercover Cop Scam” och proceduren är enkel. En (falsk) polis kontaktar en person och säger att den må vara utsatt för ett brott. “Polisen” ber att få kontrollera pengarna, säger att de verkar falska, och tar dem till stationen för att kontrollera dem. Ibland får offret dessutom ett kvitto. Men, nä, polisen brukar inte komma tillbaka. Bedrägeriet kan också ske med bagage och liknande.

Det här är ett bedrägeri som nästan helt är baserat på utförarens förmåga att ha en hög auktoritet, så att offret finner situationen och personen trovärdig. Enkelheten i upplägget är såklart den stora fördelen. Nackdelen är att gärningsmannen måste utge sig för att vara en polis, vilket för med sig högre straff än generella bedrägerier.

Att de här klassiska bedrägerierna fortfarande fungerar med en liten variation i dessa dagar är, som alltid, intressant. Det sker inte mycket nytänkande bland bedragarna, och varför skulle de vara nytänkande, det gamla fungerar väl. Offren kan möjligen finna någon tröst i att de fallit för något som har fungerat i säkerligen ett hundratal år, om inte längre. De faller inte för att de är dumma, lättlurade eller något sådant, utan för att de utsatts för ett proffs vid rätt tidpunkt och med rätt erbjudande. Alla kan luras förutsatt att de drabbas vid rätt tid, plats och med rätt erbjudande. Den som inte utsatts för ett proffs har ingen aning om hur duktiga de är. Det är otroligt lätt att dras in i deras nät. Vilket är en viktig varning.

Advertisement